Det korta svaret är att Sverige aldrig riktigt började. Den klassiska bidén, det låga porslinshandfatet bredvid toaletten, krävde eget avlopp och ungefär en halv kvadratmeter golv i ett land där badrummen gjordes mindre och mindre. Den fick aldrig fäste, ingen visste hur den skulle användas, och den blev till slut ett skämt om ett handfat man tvättade strumpor i. Det som hände sedan är intressantare: produkten bytte form helt. Dagens variant är en tunn platta under toalettsitsen som varken behöver avlopp, golvyta eller el.
Frågan är felställd, och det är själva svaret
"Varför slutade man med bidé" är en av de vanligaste frågorna Google visar när svenskar söker på ämnet. Frågan förutsätter att det fanns en period då vi hade dem och sedan gjorde oss av med dem.
Vi har letat efter belägg för en sådan svensk bidé-era och vi hittar den inte. Vad vi hittar är motsatsen. I Grohes undersökning från april 2019, gjord av Ipsos med 1 021 svarande, hade 4 procent av svenskarna någon form av bidé hemma. 15 procent ville ha en, 48 procent ville inte, och 37 procent visste inte vad de tyckte. Den siffran är sju år gammal, och den fångar inte en nedgång. Den fångar ett land som knappt har provat.
Så den ärliga omformuleringen är: varför fick bidén aldrig fäste i Sverige?
Fyra skäl som faktiskt håller
1. Den var en möbel, inte en funktion
Den klassiska bidén är ett eget porslinsföremål med egen vattenanslutning och eget avlopp. Det är inte en pryl du köper hem. Det är en installation som konkurrerar om golvyta med toaletten, handfatet, duschen och tvättmaskinen i ett rum som i svenska bostäder ofta är runt fyra kvadratmeter. Det fjärde föremålet fick helt enkelt inte plats, och den som ritade badrummet valde bort det.
2. Vi löste samma problem med duschen
Sverige byggde in dusch i praktiskt taget varje bostad och skaffade sig vanan att duscha dagligen. Det blev det svenska svaret på ren. Poängen med att skölja specifikt efter ett toalettbesök försvann i skuggan av att man ju ändå duschade på morgonen. Att de två sakerna inte alls handlar om samma tidpunkt på dygnet var det ingen som stannade upp vid.
3. Ingen visste hur den användes
Det här är underskattat. Den svensk som mötte en bidé mötte den oftast på ett hotell i Italien eller Frankrike, utan bruksanvisning, och gissade. Ur den upplevelsen växte ett skämt: ett handfat för att tvätta strumpor i, eller för att ställa krukväxter i. Skämtet var billigare att upprepa än att ta reda på hur den fungerade, och det överlevde produkten.
4. Den kändes obehaglig, och det är det verkliga hindret
I Grohes undersökning var den vanligaste invändningen inte pris och inte plats. 26 procent svarade att det kändes obehagligt. Därefter kom opraktiskt 16 procent, dyrt 11 procent och ohygieniskt 10 procent.
Det säger något viktigt. Det största hindret är inte teknik och inte ekonomi. Det är en känsla inför något man aldrig testat. Sådana hinder försvinner inte av bättre argument. De försvinner av att man provar en gång.
Finland gick åt precis andra hållet
Det bästa beviset för att det här aldrig handlade om klimat, rör eller byggteknik ligger på andra sidan Bottenhavet.
I Finland sitter över två miljoner handduschar vid toaletten, i ett land med 5,3 miljoner invånare. Alltså i nästan varje badrum. Samma väder, samma vinterhalvår, samma sorts lägenheter, samma sorts rörsystem. Skillnaden är att en produkt råkade bli standard där och inte här.
I Sverige är funktionen fortfarande så ovanlig att forskare vid Chalmers, som driver ett forskningsprojekt om just detta med finansiering från Formas, beskriver den som närmast okänd hos svenska hushåll. Det är alltså inte bara vår upplevelse. Det är ett forskningsläge.
Vad som förändrades: produkten, inte behovet
Anledningen till att frågan dyker upp igen nu är att det som säljs i dag inte är samma sak som det som ratades förr.
- Ingen golvyta. Plattan ligger mellan porslinet och din befintliga toalettsits. Den syns knappt.
- Inget avlopp. Allt vatten går ner i toaletten, som redan har ett.
- Ingen el. Vattentrycket i röret gör hela jobbet. Ingen sladd, inget batteri, ingen elektronik.
- Ingen rörmokare. En T-koppling på toalettens befintliga ventil, ungefär tio minuter, helt utan verktyg. Alla steg finns i monteringsguiden.
- Ingen ombyggnad. Den skruvas av lika lätt som den skruvades på, och du kan ta med den när du flyttar.
Det som en gång var ett badrumsprojekt är i dag en kartong. Och det ändrar hela kalkylen, för invändningarna plats, pris och krångel faller bort. Hur prisbilden ser ut i dag, för alla varianter, står i vad en bidé kostar i Sverige. Kvar står bara den om obehag, och den går bara att svara på genom att testa.
Vem använder bidé i dag?
Globalt är det inte en udda vana utan snarare det vanliga. Stora delar av Sydeuropa, Mellanöstern, Sydostasien och Japan sköljer med vatten. Japan är kanske det tydligaste exemplet, där elektroniska duschtoaletter är standard i vanliga hem och på offentliga toaletter.
I Sverige är den typiska köparen i dag någon som har varit utomlands och saknat funktionen, någon som tränar och svettas mycket, familjer med barn som gör av med en halv rulle per besök, eller någon som helt enkelt tycker att torrt papper är ett trubbigt verktyg. Vi går igenom vilka som brukar uppskatta det mest i artikeln om bidé vid hemorrojder, graviditet och känslig hud.
Så tar du dig förbi obehagströskeln
En känsla argumenterar man inte bort, den provar man bort. Därför gör vi det enda rimliga: låter dig testa på riktigt och ta pengarna tillbaka om du inte gillar det.
HolyShiit bidé kostar 749 kronor med fri frakt och har 30 dagars nöjd kund-garanti, där du får montera den och använda den ordentligt, inte bara titta på den i kartongen. Passar den inte skruvar du av den, gör ren den och skickar tillbaka den. Returfrakten står du för. Den skickas från vårt eget lager i Kalmar med DHL, samma dag om du beställer före klockan 14 en vardag, och undrar du något ringer du 010-151 95 46 vardagar 08 till 17 och pratar med en svensk person.
Vår har tre lägen: bak, fram och en egen knapp för munstycksrengöring, plus ett vred för trycket. Den går på kallvatten. Är varmt vatten ett krav ska du läsa vad varmvatten vid toaletten faktiskt kostar innan du beställer.
Vanliga frågor
Var bidéer vanliga i svenska hem förr?
Vi hittar inga belägg för att de någonsin var det. Bilden av bidén i Sverige kommer i huvudsak från hotellbadrum utomlands och från enstaka påkostade badrum, inte från en tid då de fanns i vanliga lägenheter.
Vem använder bidé?
Stora delar av världen. Sydeuropa, Mellanöstern, Sydostasien och Japan i synnerhet. I Norden är det Finland som sticker ut, med handdusch vid toaletten i nästan varje badrum.
Varför har inte Sverige samma vana som Finland?
Det finns ingen teknisk förklaring. Rören, klimatet och badrummen är i praktiken desamma. Det som skiljer är vilken produkt som råkade bli standard när badrummen byggdes.
Är det ovanligt att vilja ha en bidé i dag?
Nej. Redan 2019 svarade 15 procent av svenskarna att de ville ha en, alltså nästan fyra gånger så många som hade en. Att viljan är större än antalet installationer är precis vad man ser innan något ändrar sig.
Vad är skillnaden mot den handdusch jag kanske sett vid en toalett?
Handduschen håller du i handen och riktar själv. Den fasta bidén sitter under sitsen och pekar redan rätt. Skillnaden punkt för punkt finns i bidé eller bidédusch, och grunderna i vad en bidé är.