En svensk gör av med ungefär 15 kilo toalettpapper per år, vilket motsvarar runt 100 rullar. Med ett vanligt butikspris landar det på ungefär 600 till 800 kronor per person och år. En bidé halverar för de flesta åtgången, eftersom papperet går från att göra jobbet till att bara torka torrt. I ett hushåll med två vuxna har en bidé på 749 kronor då betalat sig på drygt ett år. I en familj på fyra går det på under nio månader.
Först: hur mycket papper gör vi egentligen av med?
Siffran som återkommer i svenska sammanhang är cirka 15 kilo toalettpapper per person och år. Det är ungefär 100 rullar. Som jämförelse ligger det europeiska snittet runt 8 kilo och det amerikanska runt 22 kilo. Svensken ligger alltså i den övre delen av tabellen.
Det låter mycket tills man räknar. Fyra toalettbesök om dagen, sju dagar i veckan, femtiotvå veckor om året. Det blir nästan 1 500 tillfällen per person och år. Då är två rullar i veckan för ett par inte konstigt alls.
Vad kostar det i kronor?
Här blir det genast rörigt, för priset på toapapper spretar mer än på nästan någon annan vara i butiken. Vi har sett allt från runt 2 kronor per rulle för det tunnaste enkellagriga till över 10 kronor per rulle för mjuka trelagriga märkesrullar. Storpack köpt i bal ligger ofta kring 6 till 7 kronor per rulle.
Så här ser räkningen ut vid 100 rullar per person och år:
- Billigast tänkbara, 3 kr per rulle: cirka 300 kr per person och år.
- Vanlig nivå, 6 kr per rulle: cirka 600 kr per person och år.
- Mjukt märkespapper, 8 kr per rulle: cirka 800 kr per person och år.
Vi räknar fortsättningsvis med 600 kronor per person och år, alltså mitten. Det är en ärligare utgångspunkt än att välja den siffra som gör vår produkt bäst.
Hur mycket sparar en bidé?
Här är det viktigt att inte överdriva. En bidé gör inte att du slutar köpa toapapper. Du behöver fortfarande torka torrt efteråt, antingen med en liten bit papper eller med en egen liten handduk.
Det som händer är att papperets roll ändras. I stället för att göra hela arbetet ska det bara ta bort fukt. Rimligt räknat halveras åtgången. En del som går över helt till handduk sparar betydligt mer, och en del sparar mindre. Vi räknar med halva, för det är det de flesta beskriver.
Halverad åtgång vid 600 kronor per person och år ger alltså cirka 300 kronor sparade per person och år.
När har en bidé på 749 kronor betalat sig?
- Ensamhushåll: 300 kr sparat per år. Återbetalat på ungefär två och ett halvt år.
- Två vuxna: 600 kr sparat per år. Återbetalat på drygt ett år.
- Familj med tre personer: 900 kr sparat per år. Återbetalat på ungefär tio månader.
- Familj med fyra: 1 200 kr sparat per år. Återbetalat på ungefär åtta månader.
Köper du dyrare papper går det fortare. Köper du det billigaste tunna papperet tar det längre tid. Så ser räkningen ut.
Bor du ensam och köper billigast möjliga papper ska du alltså inte köpa en bidé för att spara pengar. Då köper du den för hur det känns, och det är ett fullt giltigt skäl. Och det är den delen folk faktiskt saknar mest när de varit utan en dag.
Men vattnet då, kostar inte det?
Jo, men mindre än man tror. En sköljning drar under en liter vatten. Räknar vi generöst med en hel liter per gång och fyra gånger om dagen blir det ungefär 1 500 liter, alltså cirka 1,5 kubikmeter per person och år.
Vattenpriset varierar kraftigt mellan svenska kommuner, men ligger ofta någonstans kring 30 till 60 kronor per kubikmeter inklusive avlopp. Det gör vattnet till en kostnad på ungefär 50 till 90 kronor per person och år.
Bor du i lägenhet med vatten inkluderat i hyran märks det inte alls. Bor du i villa med egen brunn märks det inte heller. I det dyraste fallet äter vattenkostnaden upp ungefär en fjärdedel av pappersbesparingen. Slutsatsen står sig ändå.
Det som inte syns i kalkylen
Två saker som ingen räknar på men som folk faktiskt nämner efteråt:
- Du slutar få slut. Det där ögonblicket när du upptäcker att hyllan är tom finns inte längre på samma sätt, eftersom halva åtgången betyder dubbla marginalen.
- Du slutar bära hem stora paket. Toapapper är den skrymmande varan i kundvagnen. Halverad förbrukning betyder halva antalet gånger du släpar hem en balja.
Och en tredje som vi ska vara försiktiga med att överdriva: mindre pappersåtgång betyder mindre pappersproduktion. Hur mycket det betyder i praktiken beror på hur papperet tillverkats och vad du ersätter det med, och vi har inte underlag för att sätta en siffra på det.
Så här räknar du på ditt eget hushåll
- Titta på kvittot eller nätbutikens historik och ta reda på vad du faktiskt betalar per rulle.
- Räkna hur många rullar ni gör av med på en månad. De flesta gissar fel, så räkna riktigt en gång.
- Gånga upp till ett år, halvera, och dela 749 med den summan.
För de flesta svenska hushåll landar den på mellan åtta månader och två och ett halvt år. Efter det är varje rulle du slipper köpa ren vinst, år efter år.
Vill du se vad du får för pengarna: HolyShiit bidé kostar 749 kr med fri frakt, och i kartongen ligger bidén, T-koppling, slang, monteringsdelar och svensk instruktion. Inget att köpa till, och inget att räkna in i kalkylen som du inte redan sett.
Vanliga frågor
Hur mycket toapapper använder en svensk per år?
Cirka 15 kilo, vilket motsvarar ungefär 100 rullar per person och år. Det europeiska snittet ligger kring 8 kilo.
Slutar man köpa toapapper helt med en bidé?
Nej, och den som påstår det säljer något. Du behöver fortfarande torka torrt. Skillnaden är att en bit räcker där en handfull behövdes.
Går det åt mer vatten än man sparar i papper?
Nej, inte i kronor. Vattnet landar på ungefär 50 till 90 kronor per person och år i det dyrare spannet, mot en pappersbesparing på runt 300 kronor.
Håller en bidé tillräckligt länge för att det ska löna sig?
En bidé utan el har inga motorer, kretskort eller batterier som slits ut. Det som finns är plast, gummipackningar och vatten. Färre delar betyder färre saker som kan gå sönder. Hur den fungerar rent mekaniskt beskriver vi i guiden om vad en bidé är.
Kostar det något att installera?
Nej, om du gör det själv, och det tar ungefär tio minuter, helt utan verktyg. Alla steg finns i monteringsguiden. Anlitar du rörmokare tillkommer förstås den kostnaden, och då ändras kalkylen ovan.